bonnig

Svenska

Adjektiv

bonnig

1. (nedsättande, vardagligt) något eller någon som relaterar till landsbygden
2. (nedsättande, vardagligt) rustikt, enkelt, anspråkslöst
3. (nedsättande, vardagligt) trångsynt, inskränkt
4. (nedsättande, vardagligt) sliten, ovårdat
5. (nedsättande, vardagligt) okunnig eller ignorant om rådande trender, töntig

   

   "Anders är trevlig, men han kan vara ganska bonnig av sig."

   2009: Svenska turistföreningens årsbok (Svenska Turistföreningen):

   När dalahästen slog igenom som nationell symbol 1939 ansågs den för bonnig och gammeldags.

   Antonymer: kulturell, belevad, världsvan, prålig