bofink

Svenska

Substantiv

Böjningar av bofink	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bofink	bofinken	bofinkar	bofinkarna
Genitiv	bofinks	bofinkens	bofinkars	bofinkarnas

bofinkar: till vänster hane, till höger hona

bofinkens läte

bofink

1. en art (Fringilla coelebs) inom fågelfamiljen finkar (Fringillidae); individ av arten bofink

   Etymologi: Variarum rerum vocabula 1538: boofinke - danska bogfinke, från medelågtyska bôkvink, av bôk (trädet bok) och fink.

Översättningar

fågelart

• afrikaans: gryskoppie
• bokmål: bokfink ^(no)
• bulgariska: обикновена чинка
• danska: bogfinke ^(da)
• engelska: chaffinch ^(en), spink ^(en)
• esperanto: arbarfringo, arbara fringo
• estniska: metsvint
• finska: peippo ^(fi)
• franska: pinson des arbres ^(fr)
• galiciska: pimpín ^(gl)
• georgiska: ნიბლია
• isländska: bókfinka ^(is)
• italienska: fringuello ^(it)
• japanska: 頭青花鶏 (ズアオアトリ, zuaoatori)
• katalanska: pinsà comú, pinsà ^(ca)
• kinesiska: 苍头燕雀
• korsikanska: pincionu, pincione
• kymriska: ji-binc
• limburgiska: booksvink
• litauiska: kikilis ^(lt)
• lulesamiska: vinndan
• nederländska: vink ^(nl)
• nynorska: bokfink
• persiska: سهره جنگلی
• polska: zięba zwyczajna ^(pl) f, zięba ^(pl) f
• portugisiska: tentilhão-comum ^(pt)
• ryska: зяблик ^(ru)
• skotsk gäliska: breacan-beithe
• slovakiska: pinka lesná
• spanska: pinzón vulgar
• turkiska: bayağı ispinoz ^(tr)
• tyska: Buchfink ^(de) m
• ungerska: erdei pinty