Se även Blida.

Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av blida  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ blida blidan blidor blidorna
Genitiv blidas blidans blidors blidornas
 

blida

  1. (ålderdomligt) en sorts medeltida belägringsvapen bestående av en träställning med en kastarm försedd med en motvikt i en änden
    Det krävdes ett stort antal blidor för att inta fästningen.
    Etymologi: Fornsvenska blidha, via medellågtyska blide från medeltidslatinska blida med samma betydelse. Från grekiska βαλίδα, balida, av βάλλειν, ballein, "kasta" (varav även bal).
    Synonymer: motviktsslunga
  2. (meteorologi) blidväder, töväder

Översättningar redigera

Adjektiv redigera

blida

  1. böjningsform av blid