Se även -bleck.

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av bleck  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bleck blecket bleck blecken
Genitiv blecks bleckets blecks bleckens

bleck

  1. stålplåt överdragen med tenn; vardagligt även: tunn metallplåt
    De flesta konservburkar är tillverkade av bleck.
    Sammansättningar: bleckkruka, bleckkärl, blecklåda, metallbleck, pressbleck
  2. ugnsform av metall, ofta för storkök
    Synonymer: bakplåt
    Vi gjorde två stora bleck med potatisgratäng.
  3. (Stockholmsslang, ålderdomligt) armbandsur, fickur; stundom även: klocka
    Etymologi: Bildligt av armbandsurens platta tunna konstruktion likt tunn metallplåt, uppkommen kring 1920-talet i Stockholmsslangen (söderslang), möjligen tidigare om fickur.[1]
    Besläktade ord: -bleck
 
Homofoner: bläck

Översättningar

redigera

Källor

redigera