Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av blamage  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ blamage blamagen blamager blamagerna
Genitiv blamages blamagens blamagers blamagernas

blamage

  1. skam, yttrande eller handling som man får skämmas för
    Besläktade ord: blamera
    Varianter: blam
    Etymologi: Av tyska Blamage.

Översättningar

redigera

Substantiv

redigera

blamage u

  1. blamage