blåkullafärd

Svenska

Substantiv

Böjningar av blåkullafärd	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	blåkullafärd	blåkullafärden	blåkullafärder	blåkullafärderna
Genitiv	blåkullafärds	blåkullafärdens	blåkullafärders	blåkullafärdernas

blåkullafärd u

1. (mytologi) färd till den fiktiva platsen Blåkulla, dit i äldre folktro häxorna årligen sades åka för möta djävulen

   1893 (1 apr): Torshelgen förr och nu. (Göteborgs Aftonblad):

   I dessa bref, hvilka det yngre släktet som bekant brukar utbyta på påskaftonen, illustreras Blåkullafärdernas hexor och "påskkäringar" med ritstift och färglåda, försedda med allt sitt tillbehör af "resedon" och trollredskaper.