Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av bilbälte  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bilbälte bilbältet bilbälten bilbältena
Genitiv bilbältes bilbältets bilbältens bilbältenas
 
bilbälte

bilbälte

  1. säkerhetsbälte som finns vid ett säte i en bil och som spänns över den passagerare som sitter i sätet och skyddar denna vid en eventuell kollision genom att hålla fast passageraren på sätet
    Man måste ha bilbälte på sig när man åker bil.

Översättningar redigera