Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av betsel  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ betsel betslet betsel betslen
Genitiv betsels betslets betsels betslens

betsel n

  1. remtyg och bett som används för att behärska och styra en häst eller annat rid- eller dragdjur
    Synonymer: kandar, träns
    Besläktade ord: betsla
    Se även: huvudlag, tygel, nosgrimma, nosrem, käkrem, töm

Översättningar

redigera