betrycka

Svenska

Verb

Böjningar av betrycka	Aktiv	Passiv
Infinitiv	betrycka	betryckas
Presens	betrycker	betrycks (betryckes)
Preteritum	betryckte	betrycktes
Supinum	betryckt	betryckts
Imperativ	betryck	–
Particip
Presens	betryckande, betryckandes
Perfekt	betryckt

betrycka

1. (ålderdomligt) orsaka svårighet, ge obehag, göra ledsen

   Det kroppsliga lytet betrycker henne.

   Hvad är det, som tillbakasätter och betrycker den idoge, sträfsamme affärsmannens verksamhet och tvingar honom att i otid sälja sina varor såväl utomlands som inom riket till underpris därigenom framkalla nöd och arbetsbrist i hela samhället?

   Besläktade ord: betryck, betryckare, betryckelse, betryckthet

   Etymologi: Av tyska bedrücken (medellågtyska bedrucken).

Översättningar

orsaka svårighet, ge obehag, göra ledsen

• tyska: bedrücken ^(de)