bergsknalle

Svenska

Substantiv

Böjningar av bergsknalle	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bergsknalle	bergsknallen	bergsknallar	bergsknallarna
Genitiv	bergsknalles	bergsknallens	bergsknallars	bergsknallarnas

bergsknalle

1. (naturgeografi) brant men ofta mindre berg, klint, klippa eller kläpp; även om toppen på sådan

   Varianter: bergknalle

Översättningar

brant men ofta mindre berg, klint, klippa eller kläpp

• bulgariska: хълм ^(bg)
• polska: skała ^(pl) f, skałka ^(pl) f
• tyska: felsige Anhöhe