belacka
Svenska
redigeraVerb
redigeraBöjningar av belacka | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | belacka | belackas |
Presens | belackar | belackas |
Preteritum | belackade | belackades |
Supinum | belackat | belackats |
Imperativ | belacka | – |
Particip | ||
Presens | belackande, belackandes | |
Perfekt | belackad | |
belacka
- tala illa om, uttrycka sitt ogillande av någon/något
- 1891: Några slutord i "program"-frågan. (Svensk Läraretidning):
- … likväl har jag varit med om att väcka split, där intet split varit menadt, varit med om att belacka centralstyrelsen, där intet kretsbeslut någonsin innehållit något belackeri […].
- … likväl har jag varit med om att väcka split, där intet split varit menadt, varit med om att belacka centralstyrelsen, där intet kretsbeslut någonsin innehållit något belackeri […].
- Synonymer: smäda, förtala, baktala, klandra, beskylla
- Besläktade ord: belackare
- 1891: Några slutord i "program"-frågan. (Svensk Läraretidning):