SvenskaRedigera

VerbRedigera

Böjningar av bedja  Aktiv Passiv
Infinitiv bedja bedjas
Presens beder beds (bedes)
Preteritum bad bads
Supinum bett (bedit) betts (bedits)
Imperativ bed
Particip
Presens bedjande, bedjandes
Perfekt bedd

Not:

även konjunktivformen både förekommer

bedja

  1. (ålderdomligt) variant av be; framföra bön
  2. (ålderdomligt) variant av be; artigt fråga om något
    1897: Kameliadamen, Alexandre Dumas den yngre (översatt av Walborg Hedberg):
    Tiden, då jag brukade bege mig till min far och syster var inne, men jag for icke; också fick jag ofta brev från dem bägge, vari de bådo mig komma.
    Etymologi: Av fornsvenska biþia, bedhia.
    Grammatik: I supinum stavades bett(s) innan stavningsreformen 1906 bedt(s) och den stavningen kan således förekomma i äldre skrifter.

ÖversättningarRedigera