barnmisshandel

Svenska

Substantiv

Böjningar av barnmisshandel	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	barnmisshandel	barnmisshandeln
Genitiv	barnmisshandels	barnmisshandelns

barnmisshandel

1. misshandel av barn, det vill säga det att en (vuxen) person avsiktligt skadar ett barn, till exempel genom att slå det

   Äldre tiders barnaga skulle enligt dagens lagstiftning betraktas som ren barnmisshandel

Översättningar

misshandel av barn

• engelska: child abuse ^(en)
• tyska: Kindesmissbrauch ^(de) m, Kindesmisshandlung ^(de) f