bärsärk

Svenska

Substantiv

Böjningar av bärsärk	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bärsärk	bärsärken	bärsärkar	bärsärkarna
Genitiv	bärsärks	bärsärkens	bärsärkars	bärsärkarnas

bärsärk

1. (historia) nordisk forntida sektkrigare i som stred som en björn, troligen iklädd björnpälls, känd för att fattas av blint raseri

   

   Oden och bärsärk på vendeltida bronsplåt.

   Kohyponymer: ulvhedning

2. (överfört) person som ofta grips av våldsamt raseri

Varianter: bärsärkare

Etymologi: Belagt i språket sedan 1672. Av fornnordiska berserkr, av ber- (”björn”) och serkr (”särk”) som syftar på att krigaren var klädd i björnskinn.

Sammansättningar: bärsärkagång, bärsärkalynne, bärsärkaraseri, gå bärsärk

Se även tesaurus: Mod, Anfall, Våldsamhet

Översättningar

fornnordisk krigare

• bokmål: berserk ^(no) m
• danska: bersærk
• engelska: berserker ^(en), berserk ^(en)
• fornnordiska: berserkr m
• isländska: berserkur ^(is) m
• tyska: Berseker m

person som ofta grips av våldsamt raseri

• tyska: Berseker m, Bersekerin f