avsvärjelse

Svenska

Substantiv

Böjningar av avsvärjelse	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	avsvärjelse	avsvärjelsen	avsvärjelser	avsvärjelserna
Genitiv	avsvärjelses	avsvärjelsens	avsvärjelsers	avsvärjelsernas

avsvärjelse u

1. det att avsvära sig; uttalande varigenom någon avsvärjer sig

   Se även tesaurus: Avsägelse, Förnekelse, Upphörande, Obeständighet