avgrund

Svenska

Substantiv

Böjningar av avgrund	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	avgrund	avgrunden	avgrunder	avgrunderna
Genitiv	avgrunds	avgrundens	avgrunders	avgrundernas

avgrund

1. mycket stort, snarast omätligt, djup (i nedåtgående riktning), bottenlös klyfta

   Etymologi: Belagt sedan ca 1430 i Själens tröst. Av fornsvenska afgrund, av lågtyska afgrunt med samma betydelse, ursprungligen "ställe som har avlägsen botten". Jämför med etymologi för grund.

2. underjord, dödsrike, helvete

Besläktade ord: grund

Sammansättningar: avgrundsande, avgrundshöger, avgrundskval, avgrundslik, avgrundsvrål, avgrundsvänster

Se även tesaurus: Helvete, Försåtlighet, Fara, Nedstörtning, Öppning, Fördjupning, Djup, Mellanrum, Utsträckning

Översättningar

djupet (i nedåtgående riktning)

• bokmål: avgrunn ^(no) m
• danska: afgrund
• engelska: depth ^(en), gap ^(en), abyss ^(en)
• isländska: djúp ^(is) n
• italienska: abisso ^(it), baratro ^(it), burrone ^(it) m, voragine ^(it) f
• japanska: 深淵 ^(ja) (しんえん, shin'en), 奈落 ^(ja) (ならく, naraku)
• nynorska: avgrunn m
• tjeckiska: propast ^(cs) f
• tyska: Abgrund ^(de) m

underjord, dödsrike

• tyska: Hölle ^(de) f