Substantiv

redigera
Böjningar av arnested  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ arnested arnestedet arnesteder arnestederne
Genitiv arnesteds arnestedets arnesteders arnestedernes

arnested n

  1. hemort, hemvist, urhem, ursprungsplats, utgångspunkt
    1916: Belgien:
    Belgien, der er Kermessernes og den ubændige Sanseligheds Land, er tillige Arnestedet for den mest verdensfjerne Religiøsitet, den inderligste Mystik.
    Belgien, som är marknadernas och den obändiga sinnlighetens land, är likväl hemvist för den mest världsfrånvända religiositet, den innerligaste mystik.
    Etymologi: Arne i betydelsen hem.
    Jämför: hjemstavn