alika

Se även Alika.

Svenska

Substantiv

Böjningar av alika	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	alika	alikan	alikor	alikorna
Genitiv	alikas	alikans	alikors	alikornas

alika

1. (främst skånska, halländska och blekingska) kaja

   Etymologi: Belagt i svenskan sedan 1751, inlånat från medellågtyska alleke, aleke, alke med fler varianter, med omtvistat ursprung. Jämför danska allike.

   Fraser: full som en alika (spritt till riksspråket)

   Jämför: alka

Malagassiska

Substantiv

alika

• uttal:        ⓘ

1. hund

   Synonymer: amboa, kivà