Engelska

redigera

af-

  1. assimilerad form av ad- före f[1]

Nederländska

redigera

af-

  1. (prefix) de-, på-
  2. ner
  3. av
 
Etymologi: Av medelnederländska af-, av fornlågfrankiska af-, av urgermanska *aƀa-, av urindoeuropeiska *h₂epó-.
Sammansättningar: afbieden, afdingen, aflopen, aframmelen, afranselen, afrossen, afsluiten, afstoffen, afstraffen, aftuigen

Källor

redigera
  1. Från Hoad, TF (ed): The Oxford Library of Words and Phrases (1986). Storbritannien: Guild Publishing London.