Se även ala.

BottniskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av ała  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ała ałann ała ałana
Dativ   ałanum   ałum

ała m

  • uttal: /ɑ̀ːɽɑ/, /ɔ̀ːɽɑ/
  1. selstroppe; den rem som trädes genom skakeln och vari selstickan sättes
    Användning: Om i st. f rem en järnhasp begagnas, kallas den ałǫsp f.

VerbRedigera

ała

  1. att fämna längsefter telan på noten eller nätet ifrån den ena ändan till den andra för att så mycket bättre se, var det är söndert, eller för att lägga det redigt
    Användning: Det senare heter ała upp nótĕnn.
  2. fortplanta, alstra
    ała áf sig
    föröka sig
    Varianter: ałas, eła, ełas

VenetianskaRedigera

SubstantivRedigera

ała f

  1. vinge