T-cell

Svenska

Substantiv

Böjningar av T-cell	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	T-cell	T-cellen	T-celler	T-cellerna
Genitiv	T-cells	T-cellens	T-cellers	T-cellernas

T-cell

1. (fysiologi) en sorts lymfocyt i det specifika immunförsvaret, som ytterst specifikt, via sin T-cellsreceptor, kan binda ett väldigt precist antigen när det presenteras på en annan (kropps)cells yta (på en MHC-molekyl), och som antingen är/kan bli en cytotoxisk T-cell (som kan döda t.ex. virusinfekterade celler) eller en T-hjälparcell (som har reglerande funktioner i det specifika immunförsvaret)

   En naiv T-cell, som just mognat i tymus, har en T-cellsreceptor för ett visst antigen, och är antingen en CD4-positiv cell eller en CD8-positiv cell. Cellen kan, om den stöter på sitt antigen på en antigenpresenterande cell (vanligen en dendritisk cell i en lymfkörtel), börja att dela sig och ge upphov till mogna effektor-T-hjälparceller (CD4, av någon av flera möjliga typer, vilket beror på de signaler den får från APC:n) eller effektor-T-mördarceller (CD8).

   Etymologi: T:et kommer av tymus, där T-celler mognar (till skillnad från B-celler som mognar i benmärgen).

   Synonymer: T-lymfocyt

   Hyperonymer: lymfocyt

   Hyponymer: T-mördarcell, T-hjälparcell

   Kohyponymer: B-cell

Översättningar

en sorts lymfocyt

• engelska: T cell ^(en), T lymphocyte ^(en)