Se även hugleikr.

Fornnordiska

redigera

Substantiv

redigera

Hugleikr

  1. ett mansnamn
    Etymologi: Sammansättning av hugr (”håg, tanke, sinne”) + leikr (”lek, spel, kamp, idrott, nöje”); ”huglek” (”lust (för något); hänryckning, extas”; även ”tankespel; diktande”). Härlett i fornsvenska Hughlek, svenska Hugleik (”arkaiserat”), isländska Hugleikur. Kognat med fornengelska Hygelāc, latinska Ch(l)ochilaicus, Hugilaicus.