Haninge

Svenska

Substantiv

Böjningar av Haninge
neutrum	Singular
Nominativ	Haninge
Genitiv	Haninges

Haninge

1. (städer) kommun belägen på Södertörn, ungefär halvvägs till Nynäshamn från Stockholms city, med Handen som centralort och med tätbebyggelse i norra delen av kommunen som ingår i tätorten Stockholm

   Etymologi: Uppkallad efter förleden i Hanveden som kombinerats med ortnamnssuffixet -inge.

   Sammansättningar: Västerhaninge, Österhaninge