Elina
Svenska
redigeraSubstantiv
redigera| Böjningar av Elina | |
|---|---|
| utrum | Singular |
| Nominativ | Elina |
| Genitiv | Elinas |
Elina
- ett kvinnonamn[1]
Finska
redigeraSubstantiv
redigeraElina
- ett kvinnonamn
Fornsvenska
redigeraSubstantiv
redigeraElina f
- ett kvinnonamn
- Etymologi: Ett helgonnamn av grekiskt ursprung, belagt i svenskt namnskick sedan tidig medeltid, en svensk form av Helena. Helena var namnet på kejsar Konstantin den stores moder, som avled omkring år 330 e.Kr. och därefter dyrkats som helgon. Namnet fick ökad spridning i Norden efter Elin från Skövdes helgonförklaring[2] år 1164.
- Varianter: Elena, Elin, Elna, Helena, Helin, Helina, Hælin, Ælin, m.fl.
Källor
redigera- ↑ Namn - nyfödda flickor 2018, topp 100 Elina på plats 91. Läst 31 januari 2019.
- ↑ (1967) Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Personnamnskommitté: Sveriges medeltida personnamn (SMP), 1:a häftet