Diskussion:men
Senaste kommentaren: för 8 år sedan av Fiskjuice
Men substantiv 1 används också i plural. Ni har väl hört orden: "Inga men!"? Det kan inte vara nåt annat än plural, väl? "85" 21 september 2007 kl. 18.02 (CEST)
- Håller också med, men böjningstabellen är e.m.m. felaktig i bestämd form, jag ändrar... ~ Dodde 21 september 2007 kl. 20.39 (CEST)
- Det jag är lite tveksam över däremot är om man korrekt använder "men" i de sammanhangen utan citationstecken och därmet som regelrätta substantiv. Det finns ett men. Det finns ett "men". Väldigt många ord skulle kunna få den här konstruktionen. Om du säger "a" så får du säga "b" - är a och b substantiv här? Nu är jag trött på dina "typ", "alltså" och "liksom"... Är typ, alltså och liksom substantiv här? at/aet/ana/aen, bet/beet/bena/been, typet/typen, alltsåt/alltsån, och liksomet/liksomen låter ju alla mycket tveksamma, precis som mennet och mennen för de bestämda formerna (vilka hade varit de korrekta böjningarna om de ansetts vara regelrätta substantiv). Vad säger ni andra om detta? Engelskspråkiga Wiktionary skriver sitt "but" som substantiv med förklaringen "An instance or example of using the word "but"" vilket känns som en rätt korrekt beskrivning för "but", men för mig är det fortfarande tveksamt som sagt. (Har inte tagit ställning om man överhuvudtaget direkt kan jämföra engelskans but med svenskans men - "the buts I heard from him" låter på något sätt lite bättre än "mennen jag hörde från honom"). Google har rätt mycket träffar på "Det finns ett (")men(")" både med och utan citationstecken. ~ Dodde 22 september 2007 kl. 02.58 (CEST)
- Formerna mennet/mennen ser aningen främmande ut för mig, men åtminstone den första formen verkar förekomma ("Men, då kom det där mennet..."). Googla "det där mennet". Fiskjuice (diskussion) 30 december 2015 kl. 21.58 (CET)
- Det jag är lite tveksam över däremot är om man korrekt använder "men" i de sammanhangen utan citationstecken och därmet som regelrätta substantiv. Det finns ett men. Det finns ett "men". Väldigt många ord skulle kunna få den här konstruktionen. Om du säger "a" så får du säga "b" - är a och b substantiv här? Nu är jag trött på dina "typ", "alltså" och "liksom"... Är typ, alltså och liksom substantiv här? at/aet/ana/aen, bet/beet/bena/been, typet/typen, alltsåt/alltsån, och liksomet/liksomen låter ju alla mycket tveksamma, precis som mennet och mennen för de bestämda formerna (vilka hade varit de korrekta böjningarna om de ansetts vara regelrätta substantiv). Vad säger ni andra om detta? Engelskspråkiga Wiktionary skriver sitt "but" som substantiv med förklaringen "An instance or example of using the word "but"" vilket känns som en rätt korrekt beskrivning för "but", men för mig är det fortfarande tveksamt som sagt. (Har inte tagit ställning om man överhuvudtaget direkt kan jämföra engelskans but med svenskans men - "the buts I heard from him" låter på något sätt lite bättre än "mennen jag hörde från honom"). Google har rätt mycket träffar på "Det finns ett (")men(")" både med och utan citationstecken. ~ Dodde 22 september 2007 kl. 02.58 (CEST)