Appendix:Grammatik/Opersonliga verb
Generellt
redigeraEtt opersonligt verb är ett verb som inte kan ta ett subjekt, ingen person kan alltså utföra verksamheten i fråga. Oftast men inte enbart rör det sig om väderfenomen. Vissa språk kan använda ett verb utan något subjekt, andra behöver ett formellt subjekt, i praktiken oftast ett pronomen som syftar på ingenting.
Svenska
redigeraSvensk grammatik kräver alltid ett subjekt, förutom i vissa fall i imperativa meningar. Med opersonliga verb används pronomenet det som emellertid inte syftar på någonting i sådana meningar. Ett exempel på ett opersonligt verb är regna. En person kan inte regna och inte ett moln eller en himmel heller. För att konstruera en mening med verbet regna måste pronomenet det användas:
- "Det regnar."
- "Regnar det?" (observera hur frågan konstrueras genom att kasta om subjekt och verb)
- "I går regnade det."
- "Ska det aldrig sluta regna?"
De flesta opersonliga verben är väderbeskrivande eller naturbeskrivande verb. Se Kategori:Svenska/Opersonliga verb för en fullständig lista på alla svenska opersonliga verb i Wiktionary.
Engelska
redigeraEsperanto
redigeraRyska
redigeraRyska verb där opersonliga användningsfall förekommer (kategori) har inget synligt subjekt, men böjs i neutrum singular. För exempelvis verbet приходиться i den opersonliga betydelsen "få lov att, vara tvungen" används enbart böjningsformerna прихо́дится (får lov att) och приходи́лось (fick lov att). Den person som avses sätts i dativ (till exempel мне).
Frasen "det regnar" använder ett opersonligt verb på svenska, men inte på ryska (идёт дождь). Regnet (дождь, maskulint) är subjekt, vilket märks i preteritum där det heter дождь шёл (regnet föll) böjt i maskulinum efter subjektet, inte i neutrum.
Ukrainska
redigeraFungerar väl (se kategori) som på ryska, med den drabbade i dativ.