Se även n, N och -n.

Svenska

redigera

-n- (interfix)

  1. (arkaiskt) ej produktivt fogemorfem (eller interfix) förekommande i vissa svenska sammansatta (avledda) ord
    mjölnare: mjöl + -n- + -are
    Etymologi: Av fornnordiska -n-.
    Sammansättningar: -nare, -ning

-n- (interfix)

  1. genitiviskt fogemorfem som indikerar att den förra delen är en egenskap hos den senare
    øjenlæge (“öga-n-läkare”): øje (“öga”) + -n- + læge (“läkare”)

Fornnordiska

redigera

-n- (interfix)

  1. fogemorfem
    Mjǫllnir (“Mjölner”): mjǫll (”mjäll”) + -n- + -ir
    ópnir (“skrikare”): óp (“skrik”) + -n- + -ir, såsom i:: gallópnir
    grísnir (“glese”): grís (“gles”) + -n- + -ir, såsom i: Tanngrísnir, sef-grisnir

-n- (interfix)

  1. genitiviskt fogemorfem som indikerar att den förra delen är en egenskap hos den senare
    Taschenuhr (“fickur”): Tasche (“ficka”) + -n- + Uhr (“ur”)
    Dosenöffner (“konservöppnare”): Dose (“konserv”) + -n- + Öffner (“öppnare”)
    Användning: Ej att förväxla med -n som främst anger plural.