срыв

Ryska

Substantiv

Böjningar av срыв (m)	Singular	Plural
Nominativ	сры́в	сры́вы
Genitiv	сры́ва	сры́вов
Dativ	сры́ву	сры́вам
Ackusativ	сры́в	сры́вы
Instrumentalis	сры́вом	сры́вами
Lokativ	сры́ве	сры́вах

срыв (sryv) m

1. avbrott, brytande, uppehåll, sammanbrott, nedrivning, sprängning

   из-за срыва поставок

   på grund av ett avbrott i leveranserna

   срыв печа́ти

   (olagligt) brytande av sigill

   срыв перегово́ров

   sammanbrott i överläggningarna

   срыв пла́на

   gäckandet av planerna

2. muta, sportler

Besläktade ord: сорвать, срывать

Etymologi: preteritumgerundium av срыть