övertramp

Svenska

Substantiv

Böjningar av övertramp	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	övertramp	övertrampet	övertramp	övertrampen
Genitiv	övertramps	övertrampets	övertramps	övertrampens

övertramp

1. (friidrott) det att trampa för långt framåt och således få sitt hopp diskvalificerat i vissa sportarter (till exempel längdhopp eller tresteg)

   Jämför: överträdelse (bör ej förväxlas)

Översättningar

det att trampa för långt framåt och således få sitt hopp diskvalificerat

• tyska: Übertritt ^(de) m