överdike

Svenska

Substantiv

Böjningar av överdike	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	överdike	överdiket	överdiken	överdikena
Genitiv	överdikes	överdikets	överdikens	överdikenas

överdike n

1. (transport) dike som löper längs med en väg men uppe på en höjd på något avstånd från vägen så att vatten från höjden inte strömmar nedför slänten och ut på körbanan

Översättningar

dike som löper längs med en väg men uppe på en höjd på något avstånd från vägen

• finska: niskaoja
• tyska: Graben ^(de) m (oberhalb einer Straße am Hang)