örontrumpet

Svenska

Substantiv

Böjningar av örontrumpet	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	örontrumpet	örontrumpeten	örontrumpeter	örontrumpeterna
Genitiv	örontrumpets	örontrumpetens	örontrumpeters	örontrumpeternas

örontrumpet

1. (anatomi) oftast stängd kanal (tuba auditiva) som förbinder mellanörat med svalget (och medger anpassning av lufttrycket i mellanörat)

   Synonymer: eustachiskt rör

Översättningar

kanal (tuba auditiva) som förbinder mellanörat med svalget

• engelska: Eustachian tube ^(en)
• tyska: Ohrtrompete ^(de) f, Eustachische Röhre ^(de) f