öluff

Se även Öluff.

Svenska

Substantiv

Böjningar av öluff	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	öluff	öluffen
Genitiv	öluffs	öluffens

öluff u

1. det att på egen hand (som ryggsäcksturist) resa runt (luffar) mellan öar (i en skärgård eller ögrupp)

   2017: För den som reser är världen vacker, Per J. Andersson:

   Första gången var Naxos bara ett stopp på en sedvanlig öluff i jakt på bergsbyn med mest genuina känslan, bästa tavernan med godaste moussakan och bästa stranden med ljusaste sanden och klaraste vattnet.

   Besläktade ord: öluffa, öluffande, öluffare

Översättningar

det att på egen hand resa runt (luffar) mellan öar

• tyska: Inselhüpfen n