åthävor

Svenska

Substantiv

Böjningar av åthävor	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	–	–	åthävor	åthävorna
Genitiv	–	–	åthävors	åthävornas

åthävor (plurale tantum)

1. sätt att uppträda vid utförandet av viss handling; ofta om alltför märklig sätt att bete sig; gester, åtbörder

   Synonymer: manér, fasoner, later, choser

   Denna ritual upprepades sedan varje år under stora åthävor.

   De stora svenska krigen ägde rum vid en tid då de döda stjälptes i massgravar utan större åthävor.

   Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1200-talet, som fornsvenska athæva (”beteende, upp­förande”).

   Vanliga konstruktioner: med/under/utan (stora) åthävor

Översättningar

sätt att uppträda vid utförandet av viss handling

• polska: ceregiele ^(pl) pl