äventyrare

Svenska

Substantiv

Böjningar av äventyrare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	äventyrare	äventyraren	äventyrare	äventyrarna
Genitiv	äventyrares	äventyrarens	äventyrares	äventyrarnas

äventyrare

1. person som (på heltid) ägnar sig åt vågade och riskfyllda (utomhus)aktiviteter som för personen är positiva upplevelser (t.ex. bergsbestigning eller expeditioner till avlägsna och dåligt utforskade platser på jorden)

   2007 (6 okt): Trettonårig äventyrsresa avslutad (DN):

   Den brittiske äventyraren Jason Lewis anlände på lördagen i London och avslutade därmed en trettonårig jordenruntresa med enbart sin muskelkraft som bränsle.

   2010 (15 dec): Filmtrailer: 127 timmar (SvD):

   Filmen berättar den sanna historien om äventyraren Aron Ralston (James Franco) som under en klättring råkar ut för en olycka och blir fastkilad i en bergsklyfta.

2. (överfört, vardagligt) person som (i någon omfattning) tycker om spänning

   För alla små äventyrare erbjuder vi varje helg en skattjakt i skogen.

3. (överfört) person med kortsiktiga (och själviska) mål

Översättningar

person som (på heltid) ägnar sig åt vågade och riskfyllda (utomhus)aktiviteter som för personen är positiva upplevelser (t.ex. bergsbestigning eller expeditioner till avlägsna och dåligt utforskade platser på jorden)

• tyska: Abenteurer ^(de) m

person som (i någon omfattning) tycker om spänning

person med kortsiktiga (och själviska) mål