Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av ädling  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ädling ädlingen ädlingar ädlingarna
Genitiv ädlings ädlingens ädlingars ädlingarnas

ädling

  1. yngling med adlig eller kunglig härstammning
    1874: Förenta Staternas historia: utarbetad för den svenska befolkningen i Amerika, Johan Alfred Enander:
    Ingen ädling, huru hög hans samhällsställning än var, fick framträda för konungen utom med nakna fötter och nedslagna ögon samt inhöljd i en grof mantel.
    Besläktade ord: ädel
    Jämför: blåblodig

Översättningar redigera