äckel

Svenska

Substantiv

Böjningar av äckel	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	äckel	äcklet	äckel	äcklen
Genitiv	äckels	äcklets	äckels	äcklens
Not: talspråklig stavning bestämd form plural även äcklena(s)

äckel

1. avskyvärd person
2. känsla av stark avsmak

Etymologi: Av tyska Ekel.

Besläktade ord

• äckla
• äcklig
• äckligt

Sammansättningar

• äckelgubbe

Översättningar

person

• engelska: dirtbag ^(en), sleazebag ^(en), scumbag ^(en)
• tyska: Ekel ^(de) n

känsla

• engelska: disgust ^(en)
• tyska: Ekel ^(de) m