Konjugation för winken 

Hjälpverb: haben

Infinitiv winken
Presensparticip winkend
Perfektparticip gewinkt, gewunken
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich winke  du winkst  er, sie, es winkt 
Plural wir winken  ihr winkt  sie winken 
Preteritum Singular ich winkte  du winktest  er, sie, es winkte 
Plural wir winkten  ihr winktet  sie winkten 
Imperativ
Singular - wink!, winke ! -
Plural - winkt ! winken Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich winke  du winkest  er, sie, es winke 
Plural wir winken  ihr winket  sie winken 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich winkte  du winktest  er, sie, es winkte 
Plural wir winkten  ihr winktet  sie winkten 

winken

  1. vifta, vinka
    Besläktade ord: Wink
    Sammansättningar: zuwinken
    Grammatik: andra form av perfektparticip gewunken används särskild i vardagligt språk