SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av vomitiv  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ vomitiv vomitivet vomitiv vomitiven
Genitiv vomitivs vomitivets vomitivs vomitivens

vomitiv n

  1. (mindre vanligt) medel som framkallar kräkning
    Etymologi: Av franska vomitif, adjektiv och substantiv till latinska vomitus (”kräkning”), till  latinska vomere. Känt sedan 1578.[1]
    Synonymer: kräkmedel (vanligare)

ÖversättningarRedigera

KällorRedigera

  1. SAOB: vomitiv. Band 37. Lund, 2017.