vilt

Svenska

Substantiv

Böjningar av vilt	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vilt	viltet	vilt	vilten
Genitiv	vilts	viltets	vilts	viltens

vilt

1. (kollektivbetydelse, plural ovanlig och kontroversiell) vilda däggdjur och fåglar som jagas för att bli mänsklig föda

   Synonymer: villebråd

   Sammansättningar: högvilt, småvilt, storvilt, viltkött, viltolycka, viltstängsel

Översättningar

Översättningar

• bokmål: vilt
• esperanto: ĉasbestaro
• franska: gibier ^(fr) m
• indonesiska: hewan buruan
• isländska: veiðidýr n
• tyska: Wildbret ^(de) n, Wild ^(de) n

Adjektiv

vilt

1. böjningsform av vild

Adverb

vilt

1. avledning till adjektivet vild

   Sammansättningar: hejvilt

Nederländska

Substantiv

vilt n

1. filt