vexation

Svenska

Substantiv

Böjningar av vexation	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vexation	vexationen	vexationer	vexationerna
Genitiv	vexations	vexationens	vexationers	vexationernas

vexation u

1. † trakasseri, plågande, misshandel

   1901: Östgötars minne, Klas Odén:

   För vexation på en genom Stockholm resande novitie och annat oanständigt uppförande i Stockholm utesluten ur nationen 1789

   Etymologi: Av antingen franska vexation eller latinska vexatio, till verbet vexare.

   Besläktade ord: vexera