vertonen

Nederländska

Verb

vertonen

1. framföra

Tyska

Verb

Konjugation för vertonen  Hjälpverb: haben
Infinitiv		vertonen
Presensparticip		vertonend
Perfektparticip		vertont
Indikativ		1:a pers.	2:a pers.	3:e pers.
Presens	Singular	ich vertone	du vertonst	er, sie, es vertont
	Plural	wir vertonen	ihr vertont	sie vertonen
Preteritum	Singular	ich vertonte	du vertontest	er, sie, es vertonte
	Plural	wir vertonten	ihr vertontet	sie vertonten
Imperativ
Singular		-	vertone !	-
Plural		-	vertont !	vertonen Sie !
Konjunktiv I
Presens	Singular	ich vertone	du vertonest	er, sie, es vertone
	Plural	wir vertonen	ihr vertonet	sie vertonen
Konjunktiv II
Preteritum	Singular	ich vertonte	du vertontest	er, sie, es vertonte
	Plural	wir vertonten	ihr vertontet	sie vertonten

vertonen

1. tonsätta

   Besläktade ord: Vertonung