verkställighet

Svenska

Substantiv

Böjningar av verkställighet	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	verkställighet	verkställigheten
Genitiv	verkställighets	verkställighetens

verkställighet

1. (juridik) det att exekvera en dom eller ett beslut

   Sammansättningar: verkställighetsförordnande, verkställighetshinder

Översättningar

det att exekvera en dom eller ett beslut

• bokmål: fullbyrdelse m
• finska: täytäntöönpano ^(fi)
• tyska: Vollstreckung ^(de) f, Vollzug ^(de) m