uppsökande

Svenska

Adjektiv

uppsökande

1. som söker upp; presensparticip av söka upp och uppsöka

   Pastorns arbete bland de fastboende måste under första tiden bli av uppsökande och samlande art.

Substantiv

Böjningar av uppsökande	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	uppsökande	uppsökandet
Genitiv	uppsökandes	uppsökandets

uppsökande n

1. det att uppsöka (framleta) något

   Om uppsökandet av fel inom telegrafstationerna.

   Att ordna en ordbok efter etymologin försvårar uppsökandet av orden.

   De första människor, som sysselsatt sig med geometri, har säkerligen icke börjat med abstrakta lärosatser eller sysselsatt sig med uppsökandet av matematiska bevis.