Svenska

redigera

Adjektiv

redigera
Böjningar av unionell  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum unionell
Neutrum unionellt
Bestämd
singular
Maskulinum
Alla unionella
Plural unionella
  Predikativt
Singular Utrum unionell
Neutrum unionellt
Plural unionella
Kompareras inte.
Adverbavledning (unionellt)?

unionell

  1. som beträffar eller tillhör en union
    1891 (10 jun): En konung och två utrikesministrar. (Dagens Nyheter):
    Medan de politiska framtidsproblemen i Sverige hufvudsakligen afteckna sig i arbetar- och rösträttsrörelserna bibehålla de i Norge sin gamla egenskap af växande sjelfständighetskraf på det unionella området.
    2020 (10 mar): Flyktingarna ett moraliskt ansvar för EU, Borås Tidning:
    En ny unionell samsyn måste föra samman båda dessa fullt naturliga ståndpunkter till en gemensam hållning.
    Etymologi: Belagt i svenska språket från 1840.[1]
    Se även tesaurus: Sammanslutning

Översättningar

redigera

Bokmål

redigera

Adjektiv

redigera

unionell

  1. unionell
    Etymologi: Av franska unional.[2]

Nynorska

redigera

Adjektiv

redigera

unionell

  1. unionell
    Etymologi: Av franska unional.[3]

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "unionell"
  2. Bokmålsordboka: "unionell", läst 2024-09-17
  3. Nynorskordboka: "unionell", läst 2024-09-17