Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av undanbe  Aktiv Passiv
Infinitiv undanbe undanbes
Presens undanber undanbes
Preteritum undanbad undanbads
Supinum undanbett undanbetts
Imperativ undanbe
Particip
Presens undanbedjande, undanbedjandes
Perfekt undanbedd

undanbe

  1. (oftast reflexivt: undanbe sig) framföra att någon eller några inte önskas utföra viss handling, ofta utan att denna handling är förbjuden
    Rökning undanbe(de)s.
    Två ledamöter undanber sig omval vid årsstämman.
    Varianter: undanbedja (ålderdomligt)
    Jämför: betacka
    Vanliga konstruktioner: ngt undanbe(de)s, undanbe sig ngt

Översättningar redigera