Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av trosbekännare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ trosbekännare trosbekännaren, vard. trosbekännarn trosbekännare trosbekännarna
Genitiv trosbekännares trosbekännarens, vard. trosbekännarns trosbekännares trosbekännarnas

trosbekännare

  1. bekännare av viss tro
    1888: Skolans ställning till religionsundervisningen, Anna Whitlock:
    Således kunna barn till främmande trosbekännare på målsmans begäran befrias från religionsundervisningen i de offentliga skolorna.
    Besläktade ord: trosbekännelse