trooper

Engelska

Substantiv

Böjningar av trooper	Singular	Plural
Nominativ	trooper	troopers
Genitiv	trooper's	troopers'

trooper

• uttal: (Storbritannien) ˈtɹuː.pə, (USA) ˈtɹuː.pɚ

1. (militärt) kavallerist
2. (militärt) soldat
3. (australisk engelska) beriden polis
4. (amerikansk engelska) delstatspolis

Sammansättningar: paratrooper, stormtrooper

Etymologi: Belagt sedan 1630-talet i bemärkelsen "kavallerist".