Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av tron 1-2 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tron tronen troner tronerna
Genitiv trons tronens troners tronernas

tron

  1. större stol, ofta starkt dekorerad, avsedd för en regerande monark för ceremoniella ändamål
  2. (i överförd betydelse) regentskapet i en monarki eller i ett kejsardöme; platsen och uppgiften som regent
    Wikipedia: "Drottning Kristina" Kristina lämnade Uppsala dagen efter att hon avsagt sig tronen
 
Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1400-talet som fornsvenska tron, trona, lånat från latinska thronus, av grekiska θρόνος (thrónos).
Besläktade ord: trona
Sammansättningar: tronarvinge
  1. böjningsform av tro

Översättningar

redigera