trolöshet

Svenska

Substantiv

Böjningar av trolöshet	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	trolöshet	trolösheten
Genitiv	trolöshets	trolöshetens

trolöshet

1. det att vara trolös (svekfull)

   Etymologi: Ordet belagt i språket sedan 1677.

   Besläktade ord: trolös

2. det att vara fristående i förhållande till alla sådana läror som hävdar kunna ge en heltäckande världsförklaring

   Etymologi: Neologism utav tro + -löshet, belagd i svenska språket sedan mitten av 1960-talet.

   Jämför: gudsförnekelse, gudlöshet

Översättningar

det att vara trolös

• italienska: slealtà ^(it)
• spanska: deslealtad ^(es) f
• tyska: Treulosigkeit ^(de) f