Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av tristess  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ tristess tristessen
Genitiv tristess tristessens

tristess

  1. långtråkighet, uttråkning, leda; något som upplevs vid avsaknad av stimulans, det att vara uttråkad
    Jämför: enformighet
  2. svårmod, dysterhet

Översättningar redigera